I ett snabbrörligt arbetsliv där kompetensförsörjning är den största utmaningen har spelreglerna ritats om. För 40 år sedan flyttade människor dit jobben fanns. Idag är det talangerna som väljer var de vill leva, och företagen tvingas följa efter. Men vad är det egentligen som får oss att välja en specifik plats, och vad får oss att stanna kvar och prestera på topp?

Staden som glädjespridare

Frans Elinder, näringspolitisk expert inom stadsutveckling vid Stockholms Handelskammare, betonade att när vi pratar om vad som gör en stad attraktiv landar vi ofta i hårda fakta som kollektivtrafik och bostäder. Men för att skapa en levande miljö krävs något mer – "det där andra": folkliv, kultur, restauranger, vattenkontakt, vinterliv och möjligheten att uppleva något mer än vardagslogistik.

Elinder tog Paris som exempel: dyrt, trångt, ibland stökigt – men fortfarande en stad människor drömmer om att vara en del av. Den attraktionskraften ligger inte i effektivitet, utan i identitet, kultur och upplevelse.

Frans Elinder, näringspolitisk expert vid Stockholms Handelskammare.

Glädjekommissionen – 56 idéer för ett roligare Stockholm

Stockholms Handelskammare startade under 2024 Glädjekommissionen. Upplägget var konkret: samla näringsliv och politiker i samma rum, låt kreatörer och verksamheter pitcha idéer som skulle göra Stockholm roligare – och diskutera vad som faktiskt hindrar dem i dag. Resultatet blev över hundra förslag som kokades ner till 56 idéer. Några exempel som lyftes under seminariet:

• Biovisning på vattnet – ett koncept som redan testats i Stockholm i samband med filmfestivalen, där publiken kunde titta både från land och från båtar och kajaker.
• Poesi och kultur i tunnelbanans informationsskyltar – små inslag som kan förändra känslan i vardagsresandet och skapa oväntade möten med kultur.
• Uppvärmda växthus och vinterträdgårdar – som platser för odling och gemenskap, särskilt viktiga under vinterhalvåret.

Tillfälliga installationer i stadsmiljön – mer flexibilitet att testa idéer i det offentliga rummet och göra staden mer händelserik.

Social hållbarhet – mer än ett modeord

På samma sätt som staden behöver glädje, behöver våra organisationer social hållbarhet för att överleva. Agnes Sjöström, expert inom organisationspsykologi och grundare av Lyckopodden, menar att välmående inte längre är något "nice to have" – det är en affärskritisk förutsättning.

"Det finns bara ett sätt att skapa riktigt hållbara organisationer, och det är genom välmående. Du behöver må bra för att kunna prestera bra," förklarar Agnes Sjöström. Forskningen visar att faktorer som autonomi (frihet under ansvar), målklarhet och social support från både chefer och kollegor är det som faktiskt avgör om vi trivs.

Agnes Sjöström, expert inom organisationspsykologi och grundare av Lyckopodden.

Den fysiska miljöns betydelse

Under seminariet i Solna Business Park blev det tydligt hur den fysiska miljön fungerar som katalysator för detta välmående. Fabeges affärsutvecklingschef Johan Zachrisson beskrev hur gamla industrilokaler i området förvandlats till moderna kontor där människan står i centrum – en utveckling som tagit området från "ruggigt och otryggt" till en levande stadsdel.

Att investera i akustik, grönska och platser där människor vill samlas är inte bara estetik. Det är att skapa strukturer där kreativiteten kan flöda och där återhämtning blir en naturlig del av arbetsdagen.

Slutsats: Vänd på ekvationen

Om vi vill bygga hållbara företag och städer måste vi våga prioritera det mänskliga perspektivet. Genom att skapa miljöer – både fysiska och kulturella – där människor känner meningsfullhet och glädje, kommer resultaten naturligt.

Vill du veta mer? Klicka för att läsa hela rapporten med 56 förslag för ett mer levande Stockholm >