Klimatfrågorna är utan tvekan vår tids största utmaning och här kan vi som stadsutvecklare bidra på riktigt. Dels genom att skapa mer hållbara platser, dels genom att påverka de människor som bor, verkar och vistas i vår stad att göra klimatsmarta val och ändra sina beteenden i en positiv riktning.
Klimatavtryck
Agenda 2030 och vår roll i det större sammanhanget
FN:s Agenda 2030 är vägledande i arbetet för att den globala utvecklingen ska vara långsiktigt hållbar. Genom en kraftsamling kring de 17 globala målen ska världens länder till år 2030 bland annat ha förverkligat mänskliga rättigheter för alla, jämställdhet och ett varaktigt skydd för vår planet. Här har näringslivet en viktig roll att spela, inte minst bygg- och fastighetssektorn.
De klimatmål inom FN som vi arbetar systematiskt med
Vi ser att det finns starka synergier mellan målen och därför sätter vi ett större fokus på de områden där de väsentligaste utmaningarna för vår verksamhet finns, nämligen
- Mål 3 - God hälsa och välbefinnande
- Mål 7 - Hållbar energi för alla
- Mål 9 - Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
- Mål 10 - Minskad ojämlikhet
- Mål 11 - Hållbara städer och samhällen
- Mål 12 - Hållbar konsumtion och produktion
Under 2022 har vi lagt ett stort fokus på FN:s mål 9 och 12 med syfte att skapa förutsättningar för cirkulära materialflöden genom demonterbarhet, återbruk och återvinning. Inom mål 10 har vi på ett strukturerat sätt arbetat med och planerat för att minska de sociala ojämlikheterna i våra stadsdelar.
Vårt ambitiösa hållbarhetsarbete har lett fram till att aktiviteter kopplade till flera globala mål numera är integrerade i våra verksamhetsprocesser. Det gäller exempelvis vårt arbete för mål 3 och mål 13 som är en direkt konsekvens av vårt arbete med mål 9, 11 och 12. Därför är de senare målen prioriterade för att effektivt hantera alla dessa utmaningar.
Vi vet att vårt arbete har inverkan på samtliga 17 hållbarhetsmål och att det finns synergimöjligheter mellan miljö, sociala värden och ekonomi. Vi är dock ödmjuka inför det stora omställningsarbete som kvarstår exempelvis gentemot mål 13.
Målsättning: klimatneutralitet
Vårt högt satta klimatmål är godkänt av Science Based Targets initiative (SBTi), men vi går längre än så. Våra klimatmål innefattar nämligen även Scope 3. Det övergripande målet är en klimatneutral förvaltning år 2030. För att vi ska nå detta krävs att vi har kontroll över alla utsläpp som är kopplade till vår verksamhet. Dessutom måste den negativa klimat- och miljöpåverkan minimeras.
Ett delmål är att varje år investera i solceller om minst 320 MWh i nya och befintliga fastigheter. Solceller ingår numera alltid i planeringen av nya fastigheter. År 2030 ska våra solceller producera 2,5 kWh/kvm Atemp per år. För nyproduktion är målet det dubbla; 5,0 kWh/kvm. Utfallet för 2022 på 1,5 kWh/kvm visar att vi är på god väg mot vårt mål. Våra koldioxidutsläpp (Scope 1 och 2) har minskat med cirka 95 procent sedan 2002, från cirka 40 000 till cirka 1 920 ton exklusive klimatkompensation från fjärrvärmeleverantören.
Vårt goda resultat vad gäller energiprestanda har uppnåtts genom en systematisk energioptimering. Vi har dessutom effektiviserat våra energilösningar genom utveckling av fastighetsautomation och digitalisering, återvinning av kyla, förbättrad värmeåtervinning och klimatskalsåtgärder. Vår servicebilsflotta genererar noll utsläpp tack vare att vi bytt ut samtliga servicebilar till elbilar. Dessutom tillåter vår förmånsbilspolicy endast miljöbilar. Ett förändrat fastighetsbestånd har också bidragit till framstegen. Vi arbetar aktivt med vår köldmediapolicy som innebär att välja köldmedia med så låg klimatpåverkan som möjligt samt minimera läckage från befintliga maskiner.
Beräkning av våra utsläpp enligt GHG-protokollet
Vi redovisar våra utsläpp av växthusgaser i enlighet med GHG-protokollet (Greenhouse Gas Protocol) som delas upp i direkta utsläpp (Scope 1) och indirekta utsläpp (Scope 2 och 3), uppströms och nedströms. Bilden visar vad som ingår i våra Scope 1-3. Vi använder faktisk förbrukning vid beräkning av utsläppen och redovisar primärt market-based method eftersom vi då har statistik från 2002 och framåt, men vi redovisar även utfallet som location-based method.
