Street Gallery - New borders av Daniel Jouseff

Verken i New borders behandlar ämnen som identitet, ursprung, gemenskap, historia och framtid. Hur påverkas uppfattningen om vem man är om man är allt och ingenting?

Nedan ser ni hur utställningen såg ut i skissform. Gå in på sidan Street Gallery - New borders för att se hur det blev. Eller upplev utställningen i verkligheten, på ett säkert sätt utomhus från gatan, på Smidesvägen/Svetsarvägen i Solna Business Park fram till 30 april. Välkommen!

Solna Business Park är en stadsdel som är i förändring. Här kommer det hända grejer, både i det stora och i det lilla. Street Gallery c/o Fabege är en del av det. Ett överraskande innehåll som förgyller vardagen. En av flera plötsliga och oväntade inslag i vardagen som skapar liv mellan husen, trivsel och trygghet.

The Tower of Babel and the Fall of Language

En gång i tiden arbetade alla människor tillsammans för att bygga ett
högt torn. Så högt att det skulle nå upp till Gud. Projektet verkade möjligt, när plötsligt allt fick ett slut.

För mitt i bygget slutade våra ord vara begripliga för varandra.
Och så fort våra vänner talade var allt vi kunde höra ett obegripligt svammel. Vi var aldrig ämnade att skapa något på samma nivå som Gud, så för att hindra oss från att samarbeta såg Gud till att vi alla började tala olika språk.

Istället för att bygga tillsammans började vi bråka över missförstånd
och krig bröt ut. Vi kunde inte längre kommunicera. Vi kunde inte längre förstå våra vänner, men...

Vi kunde ha byggt det.
Om vi bara hade funnit orden.

Disco Bomb (for Martin Kippenberger)

Jag kan strunta i kriget. Jag har råd. 
Jag placerar musikstycket the “contrapuntal” i ett politisk och litterärt narrativ: Edward Said (?).

De flesta är huvudsakligen medvetna om en kultur, en plats, ett hem. Människor i exil är minst medvetna av två. Den här dubbla synen ger upphov till en medvetenhet av flera dimensioner samtidigt. En medvetenhet som, för att låna ett begrepp från musiken, är kontrapunktik.

För en som lever i exil utspelar sig händelser, uttryck och aktiviteter i den nya miljön alltid mot en fond av minnen av samma saker fast i ett annat liv.

ARAB
BARA

Spegelvänd bokstäverna i ordet ”ARAB” och du får ”BARA”. På samma gång komiskt som förminskande och en kommentar om världens tillstånd.

(Prototyp)

Suspended Swedish Flag

Objektet/flaggan förstärker föreställningen att även om man vill börja om, så finns där spår av det förflutna. Början är redan ockuperad av den ofrånkomliga närvaron av historia. Även om vi försöker finns det inget tabula rasa.

WE
THEM

När vi konfronteras av orden “vi” och ”dem” hamnar alla på en kant. Vi tvingas till en förhöjd självmedvetenhet och känsla för situationen.

Ofta vet vi inte vad vi konfronteras av eller upplever.

Förutom ångesten och rädslan som det inbegriper.

(Prototyp)

No comment

Känslan av att vara mellan kulturer har varit väldigt stark hos mig. Jag skulle säga att det är den enskilt röda tråden i mitt liv.

Det faktum att jag alltid är på väg till och från saker, och aldrig i någonting särskilt länge.

Past, present and future

Jag försöker göra mig av med mitt förflutna, med känslan av att jagas av en skam som nästan får mig att må illa. När jag nu ser tillbaka tänker jag att det här var en del av den tiden.

Det här verket handlar om att bli till och att tillhöra. Jag blev någon annan, som nu hör hit.

The limits of my language mean the limits of my world

En lycklig framtid? Vi läser om den, hör om den, och vi ser vår i vår samtid hur andra moderna samhällen lever mitt i den, men den är fortfarande inte inom räckhåll.

Den här känslan har beskrivits som ett kännetecknande drag i den samtida arabiska kulturen – inte minst bland oss otåliga yngre.

Madonnan

Många romaner handlar om skapandet av en fiktiv identitet. Vem är jag?
Två olika världar kan samexistera parallellt.

Parallellt och var och en för sig, ensamma och tillsammans samtidigt.

Vem är jag? Var kommer vi ifrån? Vad är vi? Vart är vi på väg?

The Leader

Titeln på dessa porträtt härrör från konflikten mellan det kapitalistiska väst och det fundamentalistiska öst. Även om dessa porträtt inte säger något om människans ursprung, visar de hur djupt rotade våra fördomar är om alla som är annorlunda, och därför tar vi för givet att dessa porträtt är hotfulla.

No title (“Rimowa”)

Le dur desir de durer
(The hard Desire to Endure)

Den innehåller mina minnen, mina resor och mina återvändanden.
Därtill kommer alla de bärare som vid första anblicken kan förefalla mindre legendariska eller framstående. Sindbad Bäraren, vän till Sindbad Sjöfararen, är värd att nämnas. Han kallades bäraren för att hans arbete var att bära människors ”motiv”, det vill säga deras tillhörigheter, på huvudet. Det är en
välkänd berättelse som går på djupet i dubbelheten. Dubbelheten i språk. Man saknar mycket i exil, språket till exempel.

Genom att jag lärde mig arabiska fick jag faktiskt en hemkänsla. ”När jag reser har jag alltid för mycket med mig. Till och med en tur in till stan gör att väskan måste packas med föremål som är oproportionerligt stora och många i förhållande till hur lång tid turen tar." ”Genom all dissonans i mitt liv har jag lärt mig att faktiskt föredra att förbli utan hemvist.”

Låter det splittrat?
Det är för att det är splittrat. Att växa upp med fler än ett språk (där jag talar alla språk dåligt) gör att inget av språken känns som mitt.