Stockholms Handelskammare har publicerat rapporten En stad att se upp till – en genomgång av hur stockholmarna ser på höga hus, märkesbyggnader och stadens vilja att synas. Sex av tio stockholmare tycker att märkesbyggnader är viktiga för stadens identitet. Var tredje vill se fler. Och sedan Globen invigdes 1989 har ingen ny byggnad riktigt satt sig i det kollektiva medvetandet på samma sätt.

Rapporten ställer frågan om Stockholm törs sträcka på sig.

Frågan är viktig för ett bolag som Fabege – som både idag äger och historiskt också ägt många av Stockholms landmärken – och vi lägger gärna till en dimension: ibland behöver ett landmärke inte byggas. Det behöver snarare återuppväckas.

Det stockholmarna efterfrågar

En av rapportens mest träffsäkra iakttagelser handlar nämligen om vad stockholmarna lägger i begreppet märkesbyggnad. De ord de spontant väljer är igenkänning, stolthet, historia, karaktär och tillhörighet. Inte nödvändigtvis innovation.

Det är en viktig distinktion – och en ledtråd. En märkesbyggnad vinner sin plats i stadsbilden inte i det ögonblick den invigs, utan över tid. När den blivit en del av hur man orienterar sig, berättar om staden för besökare och känner sig hemma.

Rapporten pekar vidare på att acceptansen för ny bebyggelse hänger ihop med sammanhanget. Tätare och högre bebyggelse accepteras lättare i redan täta miljöer – och forskning visar att estetiska omdömen väger tyngre än nästan alla sakargument i den debatten.

Allt det pekar i samma riktning: Stockholm behöver fler platser med äkta tyngd. Platser som bär på en berättelse och som förtjänat sin plats i stadens självbild.

En byggnad som vunnit sin plats i stadens historia

Ett spännande exempel är Wenner-Gren Center som 1962 invigdes av Kung Gustaf VI Adolf. Det var då Sveriges högsta byggnad. Ritat av Sune Lindström och Alf Bydén på uppdrag av Axel Wenner-Gren – grundaren av Electrolux – med en uttalad vision om ett internationellt centrum för forskarutbyte i Stockholm. Inte ett konventionellt kontorshus, utan en plattform för idéer, möten och kunskapsutbyte.

Huset är klassificerat blå av Stockholms stadsmuseum – den högsta kulturhistoriska skyddsnivån. Samma klassificering som tullhusen vid Norrtull från 1733. Det säger något om vad platsen faktiskt rymmer.

Wenner-Gren Center har arrangerat över 200 internationella symposier och Wenner-Gren Stiftelserna delar ut cirka 70 miljoner kronor per år i stipendier och utbytestöd. Det är inte ett hus som bara syns i stadsbilden. Det är ett hus som bidragit till hur Stockholm tänkt om sig självt som kunskapsstad.

Det är precis den typ av identitet som rapporten beskriver – och som inte går att konstruera. Den måste förtjänas.

Nästa steg är inte enstaka torn – det är ett helt område

Rapporten lyfter en tanke som vi tycker är klok: att nästa steg för Stockholm kanske inte är enstaka spektakulära torn, utan hela områden. Platser där arkitektur, täthet, stadsliv och silhuett tillsammans ger Stockholm en tydligare identitet.

Det är en bra beskrivning av det som nu händer i Norra Vasastan.

Albert Lindhagen ritade 1866 en 70 meter bred paradgata hela vägen till Brunnsviken. I 160 år stannade Sveavägen vid Sveaplan. Nu fullföljs planen. Sveaplan omvandlas av Fabege med ett nytt kontorshus ritat av Tham & Videgård, och Wenner-Gren Center öppnar igen 2027 efter en varsam renovering som bevarar arkitektur och kulturhistoriska värden – och adderar en ny roll i stadens ekonomi och arbetsliv.

Ingången vid Norrtull har fungerat som Stockholms norra entré sedan 1600-talet. Den platsen är äntligen på väg att bli vad den alltid borde ha varit: en levande knutpunkt mellan innerstad, forskningsmiljö och natur.

Den täta staden som drivhus – och WGC som nav

Rapporten lyfter den forskning som kopplat täthet till produktivitet och innovation. Ekonomen Robert Lucas visade att enbart närvaron i staden ger tillgång till kunskap, nätverk och utbud. Jan Jörnmark beskriver hur Stockholms musikbransch runt millennieskiftet visade hur en tät miljö fungerar som inkubator – när scener, skivbolag och kontakter korsbefruktade varandra uppstod snabbt internationella karriärer.

Samma logik gäller idag, men också i andra branscher. Hagastaden och Norra Vasastan är ett av Europas snabbast växande life science-kluster. Karolinska Institutet och SciLifeLab är grannar till Wenner-Gren Center, liksom KTH och Stockholms universitet åt vardera olika håll. Station Hagastaden öppnar 2028 och knyter samman hela stråket.

Wenner-Gren Center grundades ursprungligen som ett centrum för internationellt vetenskapligt utbyte. Den idén är idag mer relevant än någonsin. Huset öppnar 2027 med samma grundidé i en ny tid: en adress för organisationer som lever i skärningspunkten mellan kunskap, affär och ambition.

Att äga ett landmärke är ett ansvar

Handelskammaren skriver att arkitektur ska vara till för stockholmarna. Det är en formulering vi tar på allvar.

Vår uppgift som ägare av Wenner-Gren Center är att förvalta det arvet med respekt och med ambition. Att se till att huset 2027 är lika relevant som det var 1962 – men anpassat för hur framtidens organisationer vill och behöver arbeta. Med allt från inflyttningsklara kontor och inbyggd service till festvåning 74 meter upp med utsikt över innerstad och Hagaparken.

Det är i linje med vad Handelskammaren efterfrågar: att Stockholm ska ha rum för märkesbyggnader som stärker stadens identitet och är till för stockholmarna. Wenner-Gren Center är precis det – och 2027 är ett utmärkt tillfälle att för alla Stockholmare att återigen blicka uppåt mot en av stadens sanna ikoner.