Det är AI-bolagen. Och de har redan börjat röra sig.

Expansionen är verklig och den accelererar

Databricks tecknade nyligen 13 000 kvadratmeter i Amsterdam. Innan dess tog de drygt 9 000 kvadratmeter i London. OpenAI utvärderar just nu alternativ för knappt 10 000 kvadratmeter i Dublin. Anthropic har annonserat expansion i Paris och München.

ECB-data från mars 2026 bekräftar bilden på aggregerad nivå: bolag som använder AI intensivt är cirka 4 procent mer benägna att anställa ytterligare personal än de som inte gör det. Bolag som investerar i AI är nästan 2 procent mer benägna att växa sin personalstyrka. I en marknad där den genomsnittliga kontorsefterfrågan är avvaktande är det en betydande skillnad.

AI-intensiva bolag är tillväxtbolag. De anställer. De behöver mer yta, inte mindre.

Skärningspunkten som få pratar om

Det finns en berättelse om AI och arbetsliv som har dominerat det senaste året. Den handlar om kostnadsbesparingar, om automatisering, om att göra mer med färre människor. Klarna är ett känt exempel som berättade den berättelsen – och insåg att den var ofullständig när servicekvaliteten föll och återanställningarna började.

IKEA berättade en annan berättelse. När AI tog över rutinarbetet ställde de en annan fråga: vad kan våra medarbetare göra nu när den kapaciteten är fri? Svaret blev 8 500 omskolade inredningsrådgivare och en ny tjänsteaffär värd 1,3 miljarder euro – från en affärslinje som knappt existerade innan.

Det är den berättelsen som förklarar varför AI-intensiva bolag expanderar snarare än krymper. De har förstått att AI frigör mänsklig kapacitet – och att den kapaciteten behöver någonstans att ta vägen. Någonstans där kunskap kan delas, där samarbete kan ske, där kultur kan byggas. Det är inte ett abstrakt resonemang. Det är precis vad ett kontor är till för – när det är rätt designat.

Vad de faktiskt letar efter

AI-bolag fattar lokalbeslutet på ett annat sätt än de flesta hyresgäster. De börjar inte med kvadratmeterpris. De börjar med: var kan vi bygga den kultur och det ekosystem vi behöver?

Tre saker återkommer konsekvent.

Flexibilitet på riktigt. Inte flexibla öppettider eller möjlighet att boka rum via en app – utan flexibilitet i avtalslängd och i möjligheten att växa inom samma fastighet eller kluster när organisationen förändras. Vilket den gör snabbt. Uppgifter från Leesman Index visar att flexibilitet i hyresvillkor och yta är det absolut största gapet mellan vad marknaden erbjuder och vad hyresgästerna behöver.

En miljö som stödjer kunskapsintensivt arbete. AI-bolag anställer en hög andel människor vars värde sitter i vad de vet och hur de tänker. Det arbetet kräver en specifik typ av miljö: utrymmen för djupt fokusarbete, utrymmen för tätt samarbete, och utrymmen för de informella möten där de bästa idéerna faktiskt uppstår. Det är den frigjorda mänskliga kapaciteten, IKEA-effekten, som behöver ett fysiskt hem. En standardlokal levererar inte det.

Ekosystem, inte adress. AI-bolag letar inte bara efter en lokal – de letar efter ett sammanhang. Vilka andra bolag finns i närheten? Finns det tillgång till rätt kompetens, till akademi, till investerare? Kan en senior ingenjör gå på lunch och råka träffa någon från ett angränsande bolag som arbetar med ett liknande problem? Det är den infrastruktur som avgör var ett kunskapsintensivt bolag faktiskt kan växa och det är designbart, om fastighetsägaren förstår uppdraget.

Stockholm har rätt förutsättningar. Nu gäller det att aktivera dem.

Stockholm står sig starkt i Europa med en expanderande tech-sektor med internationell räckvidd. Världsledande kompetens inom säkerhet, fintech och deeptech. Täta kopplingar mellan näringsliv och akademi. En stad som AI-bolag känner till och i flera fall redan är etablerade i.

Det som avgör om Stockholm tar en oproportionerligt stor andel av den snabbast växande hyresgästkategorin i Europa,eller om den andelen går till Amsterdam, München och Dublin,är inte läge eller pris. Det är om staden och dess fastighetsägare kan erbjuda det ekosystem, den flexibilitet och den miljö som gör att rätt bolag väljer att växa här.

Platsbyggande är affärslogik.

Klarna och IKEA är intressanta exempel på två högpresterande bolag som tog sig an AI-frågan på olika sätt, där den ena kom att fokusera på effektivisering och den andra på vilka möjligheter till nya intäkter som skapades – och byggde en miljö och en affär kring det.

Inget ont om Klarna då de ofta visat sig benägna att testa, utvärdera och utveckla sitt sätt att arbeta – vilket visat sig vara en av deras styrkor. Och då måste man också vara beredd att göra om när så krävs. Men logiken är densamma för en plats som för en organisation. En fastighetsägare som aktivt bygger ett kunskapsekosystem, som förstår vilka bolag som söker sig till varandra, vilka kompetenser som stärker varandra, och hur den fysiska miljön kan designas för att möjliggöra just det,skapar något som är svårt att kopiera och omöjligt att konkurrera bort enbart med pris.

Det är svaret på vad den snabbast växande hyresgästkategorin faktiskt köper.